Koppar & Guld

Gruvfrun älskar lakrits. Och med älskar menar jag en stormande, vild kärlek som sträcker sig över alla humör, fysiska och/eller psykiska tillstånd. Därför var vi idag på jakt efter en adventskalender (ja, det är den 8e december och adventskalendern började för 8 dagar sedan men det innebär ju bara extra mycket godis första öppningsdagen) med lakrits innanför luckorna istället för choklad. 

 

Jag tror att vi gick in i cirka en miljon butiker (+ - 10 st sisådär) innan vi gav upp. Den var, till vår förtret, dunderochbrakslutsåld överallt. För att lindra våra, och särskilt Gruvfruns, sönderkrasade hjärtan behövde vi (naturligtvis) köpa lite praliner.

 

Denna ljuva skapelse av pistaschkräm, vita chokladflarn och krämig nougat räddade humöret. Den är en liten, liten julgranspralin som till och med har små, små julgranskulor. "Söt, god, bra?", frågar ni. "Fantastisk!", svarar jag.

 

Efter chokladbotet pallrade vi oss vidare för lite julklappshandlingar och för att laga min morfars gamla klocka som jag ärvt. Glaset är visserligen lika slitet som det alltid har varit, lite charmigt ändå, men nu är batteriet bytt och den spinner som en nygosad katt på handleden.

Gamla klockor är ganska charmiga måste jag säga. Frågan är om de är lika charmiga som chokladpraliner? En mycket svår fråga att besvara så jag lämnar den till någon annan filosof.